Har man svåra problem med tvångstankar och/eller tvångshandlingar kan det vara tufft att samtidigt mäkta med skolarbetet. Det står fastslaget i skollagen att alla elever i grund- och gymnasieskolan har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar. Det här innebär att om du har behov av stöd och anpassningar, under en kortare eller längre tid, har du rätt att få det. Det krävs inte någon diagnos för att man ha rätt till detta. För att få hjälp och stöd ska du kontakta din lärare eller rektorn, som har det yttersta ansvaret för att alla elever ska få den hjälp de behöver.

På de här sidorna kan du läsa om typer av stöd du har rätt till i grundskolan. Du kan läsa mer i skollagens 3:e kapiteloch på Skolverkets hemsida.

Anpassningar & stöd

Skolan kan göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd. Skolan ska titta på hela skolsituation för eleven, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen.

Extra anpassningar

Om du riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen ska skolan ge stöd i form av extra anpassningar. Det kan till exempel vara:

  • hjälp att planera och strukturera ett schema över skoldagen
  • extra tydliga instruktioner
  • anpassa läromedel
  • en speciallärare som arbetar med eleven under en viss tid
  • stöd att sätta igång arbetet
  • hjälp att förstå texter
  • digital teknik med anpassade programvaror
Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Om de extra anpassningarna inte räcker till kan skolan efter beslut av rektor göra en utredning om du behöver särskilt stöd. Särskilt stöd kan också vara aktuellt om man t.ex. lider av psykisk ohälsa eller har långvarig frånvaro. Oftast gör lärare och personal ur elevhälsan utredningen. Om den visar att du behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram, det vill säga en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som behövs för att uppnå kunskapskraven. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär och är insatser som ofta är mer omfattande än extra anpassningar. Det kan till exempel vara:

  • regelbunden kontakt med en speciallärare under en längre tid
  • placering i en särskild undervisningsgrupp
  • en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen
  • enskild undervisning
  • anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort
  • reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser

Det ska också stå i åtgärdsprogrammet när åtgärderna ska utvärderas och vem som ansvarar för varje åtgärd. Elev och vårdnadshavare ska ha möjlighet att få vara med när åtgärdsprogrammet utarbetas, till exempel genom att ge sin syn på skolsituationen och komma med förslag på åtgärder.

 

Bra att veta om stöd och åtgärdsprogram

Om du är missnöjd med skolans beslut om åtgärdsprogram kan du överklaga beslutet. Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram går att överklaga. Du måste överklaga ett beslut inom tre veckor från den dag som du fick del av beslutet. Läs mer om hur du överklagar åtgärdsprogram på Överklagandenämndens webbplats.

Om du i allmänhet inte är nöjd med det stödet bör du i första hand prata med läraren eller rektorn. Om det inte ger resultat kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen. Är det en fristående skola kontaktar du skolans styrelse. Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att göra en anmälan.

De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Det innebär att vårdnadshavare och elev kan begära att få se utredning och åtgärdsprogram. I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen. Handlingar på en fristående skola är därmed inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. Däremot finns det bestämmelser i skollagen som handlar om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter. När en elev byter skola från en fristående till en annan skola måste vårdnadshavarna alltid lämna sitt samtycke till att lämna över information om eleven. Detsamma gäller i de fall som en elev går från en kommunal skola till en fristående.

 

Stöd vid nationella prov

Har du en funktionsnedsättning kan skolan anpassa genomförandet av nationella prov. Det är alltså inte provet som anpassas utan det är själva genomförandet. Anpassningar kan till exempel vara:

  • längre tid att genomföra provet,
  • förstärkt ljud eller
  • eleven får skriva på dator eller använda talsyntes.

Det är rektorn som i första hand beslutar om anpassningar, men rektorn kan överlåta beslutet till en lärare. Förälder och elev ska i god tid före provet få veta vilket stöd skolan kommer att ge vid provtillfället.

 

Särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning

Ibland fungerar det inte att vara i en stor klass, trots annat stöd och anpassningar. Rektorn kan då besluta att du ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Det kan innebära att du får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade skoldaghem eller resursskolor. Skälet till att en elev placeras i en särskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar.

Ibland fungerar inte heller skolgången i en särskild undervisningsgrupp. Då finns möjlighet att få enskild undervisning.

 

Anpassad studiegång

Anpassad studiegång innebär att man skär ner antalet lektionstimmar. I första hand är det förstås bäst om man med hjälp av stöd och anpassningar klarar av att få godkänt i alla ämnen. Men om det är övermäktigt och tvången gör det omöjligt att klara av fullständiga studier är det ändå bättre att klara av några ämnen än inga alls.

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen, ämnena och de mål som annars gäller för utbildningen för en enskild elev. Det kan t.ex. innebära att du får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls. Vid anpassad studiegång kan man t.ex. koncentrera sig på kärnämnena. Eller få stöd att tenta av ett ämne så att du slipper ägna dig åt det resten av terminen. Eller stryka just de lektioner som av någon anledning är svåra för dig att genomföra.