Hälsoångest, också kallat hypokondri, är en oro över att man är drabbad eller kommer att drabbas av en allvarlig sjukdom. Denna oro är i överdriven och står inte i proportion till den verkliga sjukdomsrisken eller de kroppsliga symtom man upplever. Den drabbade är ofta medveten om detta, men är oförmögen att göra sig av med orostankarna. Förändringar i kroppen, såsom oväntad smärta eller muskelryckningar, kan vara en utlösande trigger till hälsoångest eller bekräfta en redan befintlig ångest. Andra triggande faktorer kan vara att man läst om en allvarlig sjukdom eller sett ett TV-program om en sjukdom och därefter upplever att man har symtom.

Den som har hälsoångest har olika strategier för att hantera sin oro. Det kan vara att upprepat kontrollera kroppen, söka information efter sjukdomar, be anhöriga försäkra att inget kommer hända, frekvent besöka läkare. Men det kan också yttra sig åt motsatt håll så att personen undviker allt som kan utlösa oron, som exempelvis vårdkontakter eller att utsätta kroppen för ansträngning.

Det uppskattas att ca 1-5% av befolkningen lider av hälsoångest. Diagnosen har i version 11 av International Classification of Diseases (ICD) kategoriserats in under gruppen av tvångssyndrom och närliggande diagnoser.

I likhet med flera andra diagnoser inom OCD-spektrumet behandlas hälsoångest med exponering och responsprevention. I behandlingen får man kartlägga sina beteenden och säkerhetsstrategier, öva på att exponera sig för situationer som triggar igång oron samtidigt som man arbetar med att inte ta till sina vanliga beteenden för att lugna ner sig.