De vanligaste frågorna om OCD/tvångssyndrom

Här finner du svar på vanliga frågor. Svaren är skrivna av medlemmar som har erfarenhet av OCD, antingen egen eller som anhörig. Om du vill läsa frågor och svar av en psykiater hänvisar vi till förbundets hemsida.

Tvångssyndrom och relaterade syndrom(1): tricotillomani, body dysmorfic disorder, hoarding och dermatillomani. Många av frågorna och svaren här nedan är tillämpliga även på dessa tillstånd.

Kan man bli frisk från OCD?

Genom behandling kan man bli symtomfri. Troligen har man en känslighet som gör att man kan få tillbaka tvångsbeteendet när man t.ex. utsätts för stress. Om man gått i KBT har man fått lära sig hur man hanterar tvånget om det kommer tillbaka och då behöver det inte bli lika svårt. Samtidigt kan det ta sig nya uttryck och man bli osäker på hur man ska hantera situationen. Då kan man behöva en ny behandlingsomgång och/eller medicin.

Var kan man få hjälp?

I första hand tar man kontakt med sin husläkare som antingen skriver ut medicin eller remitterar till OCD-team eller till en leg. terapeut med kognitiv, beteendeterapeutisk inriktning (KBT). En möjlighet finns också att göra en självanmälan till en privat klinik som behandlar OCD.

Vad gör jag medan jag väntar på behandling?

På OCD-förbundets hemsida hittar du en självhjälpsmanual av J Schwartz. Den hjälper dig att förstå vad som är tvångstankar och ritualer. Man är inte sina tvångstankar, de är ofrivilliga. Du får också tips om hur du kan börja jobba med ditt tvång. Att läsa på och lära sig så mycket som möjligt om OCD är i sig lindrande och minskar eventuella skamkänslor.

Vad ska jag säga till min familj?

Berätta vad du upplever och be om förståelse för att saker kanske tar längre tid och är omständligare när du upplever att du måste utföra ritualer (tvångshandlingar). Men be inte om hjälp med ritualerna, utan försök att själv ta ansvar för dina måsten. Risken är annars att tvången blir värre om du lägger över ansvaret på en annan person. Berätta att det finns bra information på OCD-förbundets och lokalföreningens hemsidor. Det finns också böcker som på ett bra och lättillgängligt sätt beskriver tvångssyndromet (OCD).

Vad beror OCD på?

Det vet man inte med säkerhet, men det kan finnas olika förklaringar. Det kan handla om en genetisk sårbarhet, men också att man i en pressad situation börjar lugna sig själv genom ett upprepat beteende. För stunden kan en sådan ritual kännas som en hjälp, man blir lite lugnare för stunden. Men det gör samtidigt att det blir frestande att utföra ritualen en gång till och en gång till, vilket på lite sikt leder till en felinlärning.

Tar inte KBT bara bort symtomen?

Man kan säga att symtomen är sjukdomen. Kognitiv beteendeterapi, KBT, lär ut hur hjärnan fungerar och att tankar är tankar och handlingar är handlingar. Har man OCD kan man känna att tankar är något man måste ta kontroll över. Alla människor får ofrivilliga tankar som kan kännas jagfrämmande. När man inte har OCD är det lättare att inte fästa sig vid tanken. När man har OCD tenderar man att ”ta ansvar” för de ofrivilliga tankarna.

Blir man beroende av medicinen?

Den medicin man ger mot OCD (SSRI) är inte beroendeframkallande. Lugnande mediciner däremot kan vara beroendeframkallande (sk. bensodiazepiner). Tala alltid med din läkare när du behöver råd om mediciner.

Vad händer när jag slutar med medicinen?

Vanligtvis kommer symtomen tillbaka, men om man med stöd av medicinen har kunnat ändra sitt beteende genom KBT och/eller genom förändrade livsvillkor, kan man säkert fortsätta må bra. Men troligtvis har man en sårbarhet som man får leva med. KBT ger redskap för att kunna vidmakthålla en positiv utveckling.

Sjukskrivning eller inte?

Under en kortare akut period, i samband med intensiv KBT eller vid depression kan sjukskrivning vara nödvändigt. Längre perioder av sjukskrivning gör att tvånget får mer utrymme och personen mår sämre. För många är en deltidssjukskrivning det bästa. Då kan man slippa en del stress som i sig triggar tvånget, samtidigt som arbetet eller studierna minskar tidsutrymmet för ritualer.

Till dig som är anhörig

Vad gör jag när mitt barn börjar utföra ritualer?

Försök till en början att avleda. Om det inte går kan du föreslå att barnet försöker variera sitt beteende lite grann. Undvik att kritisera, rikta in dig på att uppmuntra ett mer varierat beteende. Beröm även små framsteg. Det är ett normalt utvecklingssteg att inte gå på streck eller a-brunnar men det brukar gå över efter en tid. Som förälder märker man om det är ritualer som barnet upplever som riktigt tvingande. Dröj inte att söka hjälp om beteendet accelererar.

Vad gör jag när mitt barn kräver att övriga i familjen ska anpassa sig till ritualerna?

Berätta att ni andra gör som vanligt (så långt som möjligt) och att du förstår att barnet har det jobbigt som känner sig tvingad att utföra ritualerna. Om familjen redan har börjat anpassa sig till tvånget kan det vara svårt att bryta och då behöver ni troligen professionellt stöd. Men sträva efter att behålla normala vardagsrutiner så långt som möjligt.

Vad gör man när personen som har OCD inte vill ta emot hjälp?

Läs på om sjukdomen, du hittar litteraturtips på den här hemsidan och på förbundets hemsida. Försök motivera personen med OCD att också lära sig mer om sjukdomen, det ger en lättnad och minskar skuldbördan. Kunskap och öppenhet minskar skammen och gör det lättare att söka och ta emot hjälp. Var tydlig med att du vill att din närstående ska söka hjälp, men det kan ta tid innan personen vågar.

Varför ska man inte ge försäkringar?

Ett sätt att för stunden känna sig lugn är att be någon närstående ta ansvar genom att fråga om något, be om försäkringar om något som har med tvånget att göra. Men den tillfälliga lättnaden gör att man snart vill be om försäkringar igen och igen och igen. Den tillfälliga lättnaden leder på längre sikt till att osäkerheten ökar hos personen med OCD. Uppmuntra i stället hen att själv försöka svara på frågorna.

Hur ska jag som anhörig orka?

Genom att försöka upprätthålla normala rutiner blir det lättare för både de anhöriga och personen med OCD. Det är väldigt lätt att dras in i tvånget och man behöver läsa på för att orka. Egentligen är det en liknande känsla av ångest och/eller obehag anhöriga och personer med OCD försöker undvika när man försöker lugna genom att ge försäkringar. Ibland kan det kännas helt omöjligt, som anhörig, att stå emot krav på försäkringar. Var snäll mot dig själv och mot din sjuka närstående de dagar när det inte går så bra. Att leva med OCD är tufft.

Kan man begära att personen med OCD ska skärpa sig?

Stress ökar symtomen och att eftersträva en lugn känslomässig nivå runt den sjuka hjälper till en del. Som anhörig kan man ibland tro att det går att skärpa sig, ”du kunde ju låta bli att kolla låset igår!”. Men tvånget påverkas av en rad faktorer som dålig sömn, hunger, infektioner osv. Så det man ser var troligen bara att den närstående på det hela taget mådde lite bättre den dagen. Att ”skärpa sig” när det gäller tvång går bara en liten stund, om det alls går.

OCD-spektrum(1)

  • trichotillomani, TTM: ofrivilligt hårutdragande
  • body dysmorfic disorder, BDD: inbillad fulhet
  • hoarding, samlarsyndrom: samlande med svårighet att kasta
  • dermatillomani: överdrivet, ofrivilligt plockande och pillande på huden

Studie om internetförmedlad KBT-behandling för barn och ungdomar

BIP (barninternetprojektet) OCD arbetar med att utveckla och utvärdera internetförmedlad KBT för barn och ungdomar med tvångssyndrom. Just nu pågår ett forskningsprojekt som utvärderar hur internetförmedlad KBT för barn och ungdomar i åldern 7 – 17 år fungerar jämfört med KBT ansikte-mot-ansikte på en mottagning. Innehållet är detsamma i båda behandlingarna. Skillnaden är att man i internet-KBT loggar in på en internetsida och arbetar hemifrån med behandlingen. Man får se filmer, läsa texter, göra övningar och har kontakt med sin behandlare över internet. Barn/ungdom och föräldrar har var sin inloggning och jobbar parallellt med behandlingen.

Deltagare till studien rekryteras framför allt via remiss till BUP OCD & relaterade tillstånd i Stockholm och BUP Specialmottagning i Göteborg. Det går att läsa mer om BIP OCD på www.bup.se/bip där det också finns kontaktuppgifter till projektet.