Hur känns det att ha tvångssyndrom/OCD?

Du som har tvångssyndrom kan besväras av obehagliga och ångestframkallande tankar (tvångstankar) om att du exempelvis har glömt spisen på, att du kan få en smitta eller att saker måste vara symmetriska.

För att lindra obehaget tar du ofta till olika beteenden (tvångshandlingar). Vanliga tvångshandlingar är att kontrollera spisen om och om igen, tvätta händerna upprepade gånger eller arrangera saker symmetriskt.

Du som lider av tvångssyndrom upplever ofta ett starkt obehag i de situationer där tvångstankarna framkallas.

Typiska tecken

Återkommande och ihållande tankar/impulser som upplevs som påträngande och meningslösa och som ger uttalad ångest eller lidande.

Försök att ignorera eller undertrycka tankarna/impulserna eller motverka dem med andra tankar eller handlingar.

Insikt om att de tvångsmässiga tankarna/impulserna är överdrivna.

Upprepande av handlingar (t.ex. tvätta händerna, ställa i ordning, kontrollera) eller mentala handlingar (t.ex. bedja, räkna, upprepa något ord i det tysta), som du känner dig tvingad att utföra till följd av någon tvångstanke, eller i enlighet med regler som strikt måste följas.

Handlingarna utförs i syfte att minska obehag eller förhindra att någon fruktad händelse eller situation inträffar.

Tvångstankarna eller tvångshandlingarna orsakar ett påtagligt lidande, är tidskrävande eller stör i betydande grad dagliga rutiner, yrkesliv (eller studier) eller vanliga sociala aktiviteter eller relationer.

Följder

När du har tvångssyndrom blir du ofta begränsad i din vardag och gör inte längre saker du tidigare gjort och tyckt om. Du kan bli nedstämd av att livet i hög grad styrs av tvånget.

Anhöriga kan vara inblandade i tvånget, vilket gör att tvånget kan påverkar nära relationer. Utan behandling är det ofta svårt att bryta den negativa spiral som tvånget orsakar.

Förekomst

Tvångssyndrom förekommer hos cirka 2 procent av den vuxna befolkningen. Det innebär att upp emot 200 000 personer i Sverige lider av tvångsproblem.

Texterna ovan är hämtade från http://web.internetpsykiatri.se/


Vad är Dysmorfofobi (BDD)?

Dysmorfofobi, eller BDD (Body Dysmorfic Disorder), innebär ett stort lidande och att man oroar sig för små eller upplevda defekter i sitt utseende som ingen annan ser.

Oron leder till beteenden som att upprepade gånger kontrollera sitt utseende (t ex i speglar, skyltfönster mm) och att dölja eller förändra upplevda defekter. Personer med BDD tenderar att undvika vissa situationer på grund av sitt utseende och utsätter sig ofta för onödiga, kosmetiska behandlingar. BDD drabbar både män och kvinnor, och leder till social isolering och svårigheter att ha ett arbete.

BDD innebär ett stort lidande hos den drabbade och svårigheter för anhöriga och andra närstående personer kunna hjälpa. Behandling finns, på engelska, på KS http://web.internetpsykiatri.se/behandling/bdd/


Vad är samlarsyndrom (Hoarding)?

Förr användes uttrycket samlartvång när personer hade svårt att slänga saker. Det användes både för de som hade OCD och de vi nu vet har samlarsyndrom.

Personer med samlarsyndrom kan inte förmå sig att slänga, sälja eller ge bort sina ägodelar. Detta resulterar i att hemmet blir fullbelamrat med saker. De samlar också på sig mer och mer saker, oftast med tanken att ”det kan vara bra att ha” eller av en impuls som säger att de ”måste ha”.

Ungefär 80-90% av personer med samlarsyndrom lider av överdriven anskaffning av saker. De köper nya saker, men samlar också på sig reklamblad, tidningar, saker som andra har slängt eller andra gratis saker. Det är ovanligt att stöld förekommer men beteendet kan utlösa enorm stress om de inte får köpa eller ”ta hand om” de saker de ser och anser sig behöva.

Hemmet fylls med saker, helt oorganiserat, till dess att rummen är fyllda och det ibland knappt går att röra sig i och mellan rummen. Saker som är till synes helt värdelösa, är för dem omöjliga att göra sig av med. (text hämtad från OCD-förbundets Kunskapsblad)

Du kan läsa mer på http://www.ocdforbundet.se/hoarding

Här hittar du en intressant artikel i Läkartidningen:

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/08/Patologiskt-samlande-ar-ny-diagnos-i-DSM-5/


Vad är Trichotillomani och Skinpicking?

Trichotillomani innebär ett överdrivet, och/eller ångestframkallande, plockande eller dragande av hårstrån. Vanligast är att man drar från huvudhåret eller ögonbrynen, men även hår på andra ställen av kroppen förekommer. Ibland kan kala fläckar uppstå. Hårplockandet kan antingen ske som en upplevd ovana, ett svar på ett inre ”sug”, eller som lindring vid ångest.

Skinpicking eller dermatillomani innebär ett överdrivet, och/eller ångestframkallande, plockande eller rivande på huden. Ofta gäller det upplevda ojämnheter eller skavanker i huden. Sår eller märken kan uppstå som följd. Liksom vid trichotillomani kan beteendet vara en upplevd ovana, som ett svar på ett inre ”sug”, eller fungera ångestlindrande.

Båda tillstånden uppstår oftast i ungdomen eller i ung vuxen ålder, men kan även uppkomma senare i livet. Besvären blir ofta värre vid olika former av stress. Båda tillstånden är ofta sammanknippade med stor skamkänsla hos den drabbade, och det kan ta många år innan man söker hjälp.

Behandlingen med störst bevisad effekt är en form av KBT-terapi som kallas Habit Reversal Training (HRT), där man försöker hitta alternativa beteenden till hårdragandet eller hudplockningen. Det finns också ett visst bevisläge för att vissa läkemedel, så som acetylcystein och neuroleptika, kan ha effekt. (Text hämtad från http://psykiatrinordvast.se/vard-hos-oss/mottagningar/angestenheten/trichotillomani-och-skinpicking/ )

Du kan också hitta info på http://www.ocdforbundet.se/trichtotillomani


Tvångstankar kring sexuell identitet

Sexuella tvångstankar är vanligt förekommande, både bland personer med och utan OCD. Det kan handla om tankar rörande otrohet, pedofili eller incest. En del är oroliga för att egentligen ha en annan sexuell läggning (homo eller hetro) än de har. De flesta låter tankarna passera utan att lägga någon större vikt vid dem, medan personer med OCD tolkar tankarna som förebud om vad skulle kunna tänkas göra. Tankarna är obehagliga och orsakar ofta stor ångest.  En mängd olika tvångshandlingar genomförs för att försäkra sig om att tankarna inte är sanna och för att undvika ångesten.

Artikeln skrevs av Hannah Mälarbord och publicerades i Nytt om OCD nr 1/2017

Läs artikeln här!


OCD och depression – många drabbas men hjälp finns att få

Var tredje person drabbas någon gång i livet av depression. Prognosen för att tillfriskna är god, eftersom kunskapen om vad som hjälper mot depression är god. Den som lider av OCD löper ökad risk att drabbas av depression. Men utsikten att lyckas häva depressionen är inte mindre för det.

Läs mer i en artikel som skrevs av Hannah Mälarborn och publicerades i Nytt om OCD nr 3/2015.

Klicka här


Falska myter om OCD

Ibland kan det vara enklare att beskriva sin OCD mer konkret – vad man har svårt för och hur man arbetar för att bli bättre på det – än att säga att man har OCD. Den man berättar för drar ibland slutsatser som helt saknar koppling till verkligheten. Ett skäl är att det i sociala medier ofta förekommer beskrivningar av OCD som är både fördomsfulla och onyanserade.

I artikeln Krossa falska myter om OCD! återger Hannah Mälarborn en lista över myter om OCD som sammanställts av Emily Davies, brittisk journalist som själv har OCD. Artikeln publicerades i Nytt om OCD nr 4/2014.

Klicka här